Hanna Dahls tal i Tomelilla, på FN:s dag mot rasism och diskriminering

Om vi ser oss omkring är vi rätt olika. En del är smala, en del är mörkhåriga, en del har stora fötter och andra små. Ingen har haft en tanke på att dela upp mänskligheten i storfotade och småfotade. Däremot tvekar vi inte att se på varandra som svensk eller irakier, muslim eller kristen, kvinna eller man. Olika bitar av våra identiteter. Olikheter som tillsammans är mänskligheten.

Att kalla varandra för blatte eller svenne är inte okej, men det är inte rasism. Rasism är något mycket värre. Det är när du på grund av din etnicitet och hudfärg systematiskt förvägras att bli en del av samhället. När du stryks från listan till en hyreslägenhet för att du heter Rashid och inte Gustav. När du inte kallas till en arbetsintervju för att du heter Dzovinar och inte Eva. När du ingår i polisregister för att du är rom. När du stoppas av polis i Malmö och blir ifrågasatt vad du håller på med då du är på väg med dina kompisar till en fotbollsmatch och ni är inte blonda och blåögda.

En del tycker att det är rätt och naturligt eftersom detta är Sverige. En del erkänner inte att det är ett uttryck för systematiskt maktmissbruk. För det handlar om makt. När en grupp människor av en viss etnicitet tar sig rätten att förvägra en annan grupp människor av annan etnicitet deras mänskliga rättigheter är det rasism. Det finns röster som höjs och menar på att vi måste hålla ihop som svenskar annars går vårt samhälle under. Och med att hålla ihop menar de att stänga ute vissa, just på grund av etnicitet, och behålla makten att bestämma vilka regler som gäller. Vad som är normen. Den normen kan sprida sig till att även förvägra homosexuella, funktionsnedsatta, kvinnor – ja kanske t.o.m. de med stora fötter – mänskliga rättigheter.

Vad är mänskliga rättigheter? I FNs deklaration kapitel ett står;
”Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. De har utrustats med förnuft och samvete och bör handla gentemot varandra i en anda av gemenskap. ”

Vi har turen att leva i en demokrati. Jag har tur att jag kan stå här och tala med er och uttrycka mina åsikter. Jag har inte själv valt var jag ska födas. Hade jag kunnat välja är det inte otroligt att jag valt just Sverige. Och det beror inte på att vi tillhör jordens överklass rent materiellt. Det beror på att här finns förutsättningar att påverka hur vi vill att vårt samhälle ska se ut. Att välkomna olikheter och ta till vara våra olika resurser – i en anda av gemenskap, som det står i FNs deklaration.

Det är härligt att se tiotusen människor gå ut på gatorna i Malmö, vilket gjordes i den manifestation som hölls mot fascism i söndags. Det ger hopp om att vi är många som vill ha ett öppet Sverige. Ett Sverige som tar de mänskliga rättigheterna på allvar. Det är bra att vi är här idag.

Tänk till och prata med varandra! Var observanta på att inte blanda ihop begreppen. Att säga att någon är olik dig själv är inte rasism. Att hävda att den människan inte ska ha samma rättigheter som du själv – det är rasism!

Hanna Dahl, F! Simrishamn

Stäng meny