Rapport från Fi Österlens workshop kring Simrishamns översiktsplan i Furuboda, 2013-01-26

Simrishamn växer!

RUNT BORDET: sammanfattning av inspirerande diskussioner utifrån kartan ”bebyggelse – och servicestrategi”: byarnas karakteristiska särdrag från Kivik till Skillinge.

SKILLINGE: BUBBLARE . Vid en ytlig betraktelse är det avsomnad by, under ytan döljer det sig : aktiv turism, diversifierad, klassmässigt blandat, pensionärstätt, socialt engagemang. I byn kontraster: teater, kultur, många stockholmare, aktiv idrottsförening, nyinflyttning finns och yrkesverksamma i medelålder.

BORRBY: BUBBLARE positiv ny trend / Småföretag och hantverkare, ”bokby” – kultur, utbud av service, aktiva jordbrukare,

HAMMENHÖG: BUBBLARE positiv ny trend / fart, kultur på bredden, hot av nedskärningar (skola) från kommunen har satt fart på ett aktivt engagemang, matkultur, nya butiker, företagsamhet, vänlighet och service.

GÄRSNÄS: tåg, bra kommunikation, ”stan som gud har glömt” tristesse? Råbarkat, service, ödsligt, Gärsnäs är Simrishamns ”Hissingen”. Delad by (tåget i mitten). Protektionistiskt byalag. Energin stannar där, sprids inte. Viktigt företag som Gärsnäs Möbler.

S:t OLOF: skog, nyinflyttning, skolor, välkomnande, stort socialt engagemang, avsideskänsla från invånare, unga familjer som har råd att bo där, billiga hus, service,

KIVIK: välhållet, turism, finsamhälle, service +, sommarort, Kiviks marknader, äpplen, starkt varumärke, företag och konst (Kivik Art Center)

SIMRISHAMN: centralorten, aktivt näringsliv, handel, politiken centraliseras hit.

Enligt ovan bor 63% av befolkningen i centralorten och i byarna. Fördelning av befolkningen är följande enligt underlaget:
35% i Simrishamn
28% i byarna
37% bor på landsbygden och i mindre samhällen

Vi har inte underlag för befolkningsspridningen på landsorten. Vi saknar mått på hur spridningen är på landsbygden och runt mindre samhällen

Att utgå från att huvudkriteriet är minst 20 à 25 elever per klass och det ska vara minst 124 elever på en F-6 skola är begränsande. Detta betyder en skola i norr i S:t Olof och en syd i Borrby och nedläggningar i de andra byarna.
I stället skulle en utvärdering kunna göras av mindre klasser i förskolor och skolor med en konsekvent jämställdhetspedagogik. Frågan lyder: är det möjligt och kanske t.o.m. en fördel att ha åldersintegrerade klasser. Det är i medborgardialogen mellan byns olika krafter och politiker samt tjänstemän som det är möjligt att utforska lärandets möjligheter och byns resurser.

Vi ställer oss tveksamma till att det skulle vara omöjligt att fortsätta att driva institutioner med färre än 50 platser för särskilt boende i byarna. I stället borde vi se hur gruppboende kan ha nytta av närhet till barnomsorg och vice versa. Äldrevården kan ju byggas om, med hänsyn till detta. Kan en barnsköterska arbeta med äldre – eller tvärtom? Tänka i processer med blandade generationer (möta problemet med facken) som kan ge möjligheten till högre status för vårdyrken. UNDVIKA ETT DOMINERANDE BESPARINGSPERSPEKTIV I VÅRD, OMSORG och LÄRANDE, med hot av nedläggningar.

DET FINNS EN OBALANS MELLAN KOMMUNENS ÅTAGANDEN (skola omsorg) OCH FÖRHOPPNINGAR NYINFLYTTADE HAR PÅ KOMMUNEN.

Känslan av osäkerhet och uppgivenhet dominerar i dessa frågor och förtroendet för politiken är lika med noll.
Mötena mellan F! och föräldraföreningar bekräftar detta.
För de äldre ”bubblar” det i kustbyarna. Men däremot ”bubblar” det för de yngre generationerna i ”inlandsbyarna”.

RISKEN ÄR ATT BEGRÄNSA SIG TILL DISKUSSIONEN OM EN RATIONELL OCH FUNKTIONELL STADSSTRUKTUR , axeln Simrishamn – Gärsnäs. VI MÅSTE ISTÄLLET UTGÅ FRÅN NYA OCH KREATIVA TANKEGÅNGAR MED MÄNSKLIGA FAKTORER I CENTRUM, ”DÄR DET HÄNDER” och ”DÄR DET VÄXER OCH GROR I BUBBLANDE BYAR”. MEBORGARDIALOGERNA ÄR UTGÅNGSPUNKTEN. I byarna möter vi: företagsamhet kopplat till natur och samhällen, där möter vi innovativa verksamheter, i det småskaliga, i det olika, mellan byarna, med ytterligare möjligheter till jämställdhetspedagogiskt lärande genom närhet och transgenerationsbyggande I boende, vård och omsorg, etc.
Vi har som ett av våra huvudmål att stenhårt jobba för ett hållbart, ekologiskt, fossilfritt och klimatsmart levnadssätt. En radikal miljöpolitik alltså, i stort och smått med allt vad det kommer att generera i form av arbeten, uppmärksamhet och attraktivitet.

SIMRISHAMN HAR DEN MER STORSKALIGA RESURSSTARKA, NÄRINGAR, KULTURUTBUD och BREDARE KOMPETENSFÖRSÖRJNINGSMÖJLIGHETER: utbyggnad av gymnasiet (Simrishamn behöver miljö, hav, fiske- och elektromekaniska lärande), utveckling av lärlingsprogram i livsmedelssektorn, sjöfart, kemi, byggnad, etc. UTVECKLING AV HANDELN: fisket, närproducerat livsmedel, huvudortshandel (huvudgatan, hamnen, marknader, enköpshandel). BOENDE, VÅRD och OMSORGSSATSNINGAR I STÖRRE SKALA.

VILKEN KOMMUNSTRUKTUR SKA PRIORITERAS ?
– Huvudsakligen Axeln Simrishamn – Gärsnäs ”KOMMUNIKATION- & TRAFIKAXELN”. Tyngdpunkten ligger på Centralorten: beslutscentrum
eller
– En balanserad utveckling: Korsningen i Gärsnäs mellan by-bandet (Skillinge – Borrby – Hammenhög – S:t Olof – Kivik) och kommunikationsaxeln Simrishamn – Gärsnäs ”KORSBEFRUKTNINGEN” Här kan Gärsnäs få en ny roll: Tyngdpunkten ligger på begreppen: samverkan och demokrati

DEMOKRATINS UTMANINGAR
Vilket välfärdsuppdrag har vi: att färdas väl genom livet innebär: trygghet, närhet, korsbefruktade näringar, varför inte friare lärande med en levande och bärande kultur kopplade till en levande landsbygd.
Det unika med Simrishamns kommun är de korta avstånden mellan byar och samhällen. Den är världsunik och har mycket få motsvarande exempel när man inkluderar det svenska kommunala självstyret. DÄR LIGGER EN AV DE VIKTIGASTE ATTRAKTIONSKRAFTERNA FÖR SIMRISHAMN: ATT KUNNA OAVSETT KÖN, ÅLDER, ETNICITET, FUNKTIONSHINDER, TROSUPPFATTNING, BLI EN AKTÖR FÖR ATT UTVECKLA OCH FÖRÄNDRA: EN OMFAMNANDE MILJÖ, SMÅSKALIGHETEN, KONTRASTERNA, AVANCERAT KRETSLOPPSJORDBRUK OCH FISKNÄRING, ÄR DÅ VIKTIGA TILLGÅNGAR.
ATT SAMARBETA UTÖVER GRÄNSERNA BLIR EN MÖJLIGHET MELLAN ”GRANNAR”.
VI SKA TA CHANSEN IDAG FÖR MORGONDAGEN.

Som kompletterande underlag behöver vi kunna ”mäta” utrymmen för att anpassa och utveckla (och även sälja) offentliga rummen och kommunens olika byggnader. Vi måste nu kunna ha en samlad syn på befolkningens olika samlingspunkter och aktiviteter. Vi behöver ha bättre kännedom av bostadsbehoven och näringslivet. Mer fakta och mindre tyckande!!
– Vi behöver den efterfrågade fastighetsundersökningen med kopplingar till situationsplaner.
– Vi behöver en bostadsförsörjningsplan
– Vi behöver en samlad kommunikationsplan: kollektivtrafiken (inkl skolbussarna), cykel nätet, biogas- och elbilarnas kommande drivmedelstationer,
– Vi behöver en översiktlig plan för företag, jordbruk och näringar med utrymmesbehov och kompetensförsörjningsanalyser.
– Vi behöver en uppdaterad miljö- och naturplan med riksintressen och produktionsställen för förnybar energi (solenergi, vindkraft) och nätanalys.
– Vi behöver planer om vatten- och avloppsförsörjning.

Vid pennan Jacques Öhlund

Stäng meny