Yttrande till Simrishamns kommun angående tematiskt tillägg till översiktsplan med tema: Vindkraft, 2011-03-22

De övergripande (nationella) energipolitiska målen, fastställda genom beslut i Riksdagen, innebär en ökad självförsörjningsgrad, byggd på förnyelsebar energi. Ett av de energislag som ska utvecklas är vindkraften. Beslutsfattandet kring etablering och exploatering, dvs. frågor om var, när och hur mycket, ligger numera inom dem kommunala beslutskompetensen. Det tematiska tillägget till översiktsplanen avseende vindkraft ska ses i det sammanhanget.

Med tanke på vad som precis hänt i Japan så tycker vi inom feministiskt initiativ att det är ytterst angeläget att Simrishamns kommun tar sin del av ansvaret för att bygga ut produktionen av och utveckla kunnandet om förnybar energi.

Feministiskt initiativ tycker att den nu föreliggande vindkraftplanen är väl genomarbetad och vi ser den som ett mycket bra underlag för de fortsatta diskussionerna. För att gå vidare i processen efterlyser vi en politiskt målsättning när det gäller den kommande energiförbrukningen och balansen mellan olika energislag. Detta har vi tagit upp i en särskild motion (Motion ang. uppdatering av kommunens energiplan, inlämnad den 11 februari 2011).

Det finns också frågetecken kring hur vindkraftsetableringen och exploateringen kommer att se ut. Därför är det viktigt att det parallellt med diskussionen kring var de kommande vindkraftverken ska placeras i kommunen, också finns en diskussion kring hur etableringen av verken ska ske. Vilka möjligheter kan det innebära för Simrishamns kommun? Arbetstillfällen? Kommunalt ägda vindkraftverk? Kollektivt ägda vindkraftverk?
Elnätets kapacitet att distribuera elen? Det finns alltså många frågetecken att räta ut och de frågorna berörs också i planen.

På sid. 28 i vindkraftplanen står att läsa ”Idag är vindkraftverk redan en etablerad del av Österlens lokala kultur. I framtiden kan dess position kanske stärkas genom att den laddas med symbolvärde och inkluderas i den identitet som idag är kopplad till stolthet över lokal produktion och en mer hållbar livsstil.”

Vidare på sid. 67: ”Om de ekonomiska vinsterna tillfaller endast markägare och projektägare medan grannar och övriga medborgare upplever störningar, kan det komma att uppfattas som orättfärdigt av de störda. Då kan det gro ett starkt missnöje med konsekvensen att en önskvärd utbyggnad motverkas. Det tillämpas ibland modeller som fördelar de ekonomiska vinsterna, exempelvis så kallad bygdepeng som betalas av exploatörer eller lokalt, kollektivt ägande av en del av verken.”

Det finns exempel på kommuner som gjort vindkraft till ett vinnande koncept.
Kommunala fastighetsbolag kan t.ex.. köpa ett eget vindkraftverk och transportera elen från verket direkt till fastigheterna, via elnätet, utan att elen köps eller säljs. Det kan reducera kostnader genom att skatt (i flera led) in tas ut så länge det inte är en försäljning.

Kommunala energibolag kan också köpa vindkraftverk, bilda en ekonomisk förening och sedan överlåta vindkraftverken till sina kunder. Fördelen med det är att den kooperativa föreningen måste ha ett avtal med en elleverantör som tar balansansvar, dvs. medlemmarna måste vara kunder hos bolaget. På den avreglerade elmarknaden är det en stor fördel (för ett elbolag) att ha ett stabilt kundunderlag. Så här har man t.ex. gjort i Göteborgs, Falkenbergs, Varbergs, Rättviks och Kalmars kommuner.

Det finns många (fler) intressanta erfarenheter i den samlade kommunsektorn. Gemensamt är att man har ambitionen att hitta lösningar som gör att avkastningen på den lokala energiproduktionen också kan tillfalla kommuninvånarna, för att därmed vinna acceptans för vindkraft inom kommunen.

I det kommande arbetet ser vi fram emot liknande diskussioner för Simrishamns kommun.

 

Simrishamn den 22 mars 2011
Styrelsen för Feministiskt initiativ
genom Carina Bredberg, ledamot i Samhällsbyggnadsnämnden

 

Läs yttrandet i pdf-format här.

Stäng meny